Utbildning på plats är ett bättre alternativ

Utbildning överlag, inte minst utbildningen till ett här-och-nu-yrke som trafiklärare, kräver närvaro, menar både Petra Valente och Magnus Joelsson som undervisar på trafiklärarprogrammet i Upplands-Bro.

– Yrket är här och nu och undervisning bygger väldigt mycket på att ha direkt kontakt med studenterna, säger Magnus Joelsson

– Det kan räcka med en inandning där man märker att något är fel, säger Petra Valente. Det finns så många sådana små men väldigt viktiga signaler av olika slag som vi missar vid distansundervisning.

Enligt båda blir undervisning på plats mycket bättre tack vare närvaron och alla de olika uttrycksmedel vi förfogar över, varav bara ett fåtal fungerar - och då oftast sämre - via dator. Det kan till exempel handla om små nickningar av bifall, hummanden och muttranden om motsatt uppfattning, om kroppsspråkliga signaler som kan uttrycka medhåll eller protest. Undervisning, liksom återkoppling, blir effektivare och snabbare på plats. Dessutom är det lättare att hålla koll så att alla elever hänger med vid fysisk undervisning, menar Petra Valente.

  – Man kan liksom glömma elever i båda sammanhangen men i distansundervisning försvinner elever på ett helt annat sätt. Så lång tid att det kan vara svårt att ta i fatt, vid klassrumsundervisning är den risken mycket mindre.

Magnus Joelsson konstaterar också att det i klassrummet är väldigt enkelt att snabbt att få till grupper för diskussion, medan det är tidsödande och krångligt på distans och att det finns en rad exempel på hur mycket krångligare saker är via dator.

  – Bara en sådan sak som att det är svårt att överblicka och se alla studenter samtidigt på skärmen.

Distansundervisning och distansarbete fick ett uppsving under pandemin och i dag är efterfrågan på sådana lösningar stor. Förklaringen är att det uppfattas som bekvämt och attraktivt att studera eller arbeta på distans och att många yrkesgrupper har fått möjligheten.

  – Det finns fördelar men att välja distans bygger ofta på ett slags minsta motståndets lag. Det verkar bra men är det verkligen så i längden? säger Petra Valente.

  – Jag tänker på hur lyckliga eleverna var när de kunde komma tillbaka till fysisk undervisning efter Covid. Vilken glädje, minns Magnus Joelsson.

Ofta bortglömda fördelar med på plats-undervisning kan vara rastprat som leder till en fråga, som leder till en diskussion på efterföljande lektion. En annan fördel är chansen att bättra på sin svenska för dem som behöver, enligt Peter Valente. Den möjligheten är klart sämre på distans.

  – Ord och uttryck som man inte förstår är mycket svårare att fråga om i distansundervisning. Dessutom är risken större att jag som lärare glömmer att förklara och så tappar man ju många andra verktyg: ansiktsuttryck, kroppsspråk och små gester till exempel.

En helt annan men stor fråga är enligt Petra Valente och Magnus Joelsson fördelningen av platser: När efterfrågan är stor på distansutbildning blir det få som söker de bundna utbildningarna.

  – Vi kan ha precis 30 ansökningar till våra 30 platser, medan distansprogrammet i Norrköping har 400, säger Petra Valente. Det är ett problem, eftersom antalet sökande och examinerade styr tilldelningen av platser från MYH.

Enligt de båda borde branschen ställa högre krav på utbildningen och säga hur den ska se ut. Ämnet är känsligt men på direkt fråga skulle mer än 99 procent av trafikskolorna säga att distansutbildning är ett sämre alternativ, hävdar de.

  – Branschen vill ha trafiklärare som är nyckelfärdiga men i dag saknar många färdigutbildade tillräcklig körvana och behöver oftast någon att hålla i handen. Lite som en förlängd LIA. De är långt ifrån färdiga, säger Magnus Joelsson.

Båda önskar att branschen jobbade för mer bunden undervisning och kanske tog reda på vad medlemsföretagen tycker om distansutbildning. De vill också se mer långsiktighet.

  – Att utbilda någon till trafiklärare är ett hantverk och väldigt svårt utan fysisk närvaro, säger Magnus Joelsson.

Text: Johan Granath