Undantag möjliggör tung lastbil på B-körkort – STR säger nej

Bakgrunden är ett undantag som möjliggjorts genom ett EU-direktiv och syftet är att snabbare nå målsättningar inom områdena klimat och miljö. Undantaget ger förare som haft B-körkort i minst två år rätten att köra fordon som väger upp till 4,25 ton istället för dagens 3,5 ton. Förutsättningen är att det tyngre fordonet drivs med el eller gas och att det är drivlinan som orsakar den överskjutande vikten.

Enligt Karin Joelsson, som är verksamhetsansvarig för tunga fordon på STR, borde förslaget stannat i byrålådan.
– Direktivet som möjliggör undantag går stick i stäv med andra regelverk, exempelvis Wienkonventionen. Det största problemet om det införs är att det blir omöjligt att kontrollera om ett fordon av den aktuella typen är tyngre just på grund av drivlinan.

Det har även Transportstyrelsen och flera andra påpekat i sina remissvar. De uppgifter som krävs för att kontrollera om den överskjutande vikten kommer från drivlinan är helt enkelt inte tillgängliga. Ingen fordonstillverkare redovisar eller registrerar sådana data vid exempelvis typgodkännande.

Flera länder, till exempel England, Tyskland, Irland och Danmark har trots detta infört undantaget. Det innebär enligt Karin Joelsson att de frånsäger sig möjligheten att kontrollera reglerna.
– De tolererar att fordon som egentligen är tunga lastbilar körs av personer som saknar utbildning för det. Förarna har varken yrkekompetensbevis eller kunskaper om kör- och vilotider.

Skulle undantaget genomföras i Sverige kan det också slå mot särskilda regler i lokala trafikmiljöer, till exempel miljö- och parkeringsregler och viktbegränsningar för tyngre fordon.
– Vi har redan fusk inom körkortsutbildningen och behöver inte okontrollerbara regler som ytterligare äventyrar trafiksäkerheten.

Liksom STR är Transportsstyrelsen och flera andra remissinstanser, motståndare till undantaget. Men åkerinäringen vill ha det eftersom det skulle minska deras rekryteringsproblem. I dagsläget saknas ungefär 5 000 chaufförer med C-körkort och åkerierna försöker lösa detta genom att anställa förare med B-körkort som får köra lätta lastbilar.

Stockholms stad, som är en av remissinstanserna, säger sig förstå poängerna med undantaget: Att förbättra luftkvalité och miljö i städerna. Men liksom STR menar Stockholms stad att ett rimligare alternativ, än att undanta vissa fordon från 3,5-tonsgränsen, skulle vara att bevilja CSN-lån även för tyngre behörigheter. På så vis skulle flera lockas att exempelvis ta C-körkort. STR har också lämnat ett sådant förslag till infrastrukturdepartementet. Där föreslår förbundet att lånet måste kunna vara betydligt större än dagens 15 000 kronor, eftersom ett C-körkort inklusive yrkeskompetens kan kosta uppåt 100 000 kronor.

– Vi betonar också att Arbetsförmedlingens upphandlingar borde ändras så att varje individ får en utbildningspeng för att sedan fritt kunna välja en utbildare. Till exempel en som ingår i en organisation med ramavtal. Då skulle mångfalden av utbildare behållas och inte utarmas, vilket skett de senaste åren.
Karin Joelsson ser förslaget om undantag som ett försök till quickfix. EU borde istället invänta det fjärde körkortsdirektivet.
– Det är mycket som behöver ses över men det är bättre att göra rätt från start. Att se till att vi får välutbildade förare som innebär mycket mer användbar arbetskraft och färre fordon.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson