Rekordmånga konkurser 2024 – Men vändning kan synas

År 2024 gick 10 762 företag med sammanlagt 26 829 anställda i konkurs i Sverige, vilket är en 21-procentig ökning jämfört med år 2023, enligt myndigheten Tillväxtanalys.

Ökningen är ännu större om antalet anställda som berörs av konkurserna används som måttstock: Då handlar det om en 30-procentig ökning, jämfört med året innan. 

Alla slags företag är drabbade och det finns ingen anledning att tro att trafikutbildare är mer påverkade än andra. Men företag i trafikskolebranschen har, som Mitt i trafiken tidigare rapporterat, länge dragits med låga vinstmarginaler, vilket gör verksamheten känslig även för små ekonomisk förändringar.

Johan Burtus är vd för STR:s servicebolag och konstaterar att det går något av en konkursvåg genom samhället och att detta förstås även påverkar trafikskolorna.

– Det rör sig om ungefär dubbelt så många konkurser under 2024 jämfört med 2023 och 2022 respektive. Vi ser dessutom att ytterligare några trafikskolor gått i konkurs in på det nya året, säger han.

De ekonomiska bekymren för trafikskolorna beror enligt Johan Burtus bland annat på efterdyningar av pandemin men även på de tidigare nämnda låga vinstmarginalerna för många företag i branschen.

– Vinstmarginaler på 6–7 procent har gått ner till 2 procent och lägre under senare år. Det är oroande och innebär en press för företagen som får svårt att klara både löpande utgifter och de investeringar som krävs.

För att minska trafikskolornas utsatthet jobbar STR med en serie aktiviteter av både kort- och långsiktig karaktär. Att använda 6-procentig moms, istället för 25-procentig på undervisningsmaterial är en anpassning. Men åtgärderna handlar mest om att hjälpa utbildarna med marknadsföring, kommunikation och paketering av produkter för att stärka varje medlemsföretags kommersiella bärkraft.

På längre sikt handlar STR:s insatser även om att marknadsföra branschen och påtala varför det är viktigt att ta körkort på trafikskola.

– Vi pratar med beslutsfattare och myndigheter om den nytta som vår bransch gör. Att vi bidrar till ökad trafiksäkerhet och till att unga ökar sina chanser på arbetsmarknaden, till exempel.

STR:s förbundssekreterare Christer Rosén Wickman anger liknande skäl till Trafikskolornas besvärliga läge som Johan Burtus. Han tillägger dock att staten principiellt bör värna trafikskolorna mera.

– Trafikskolorna har en knivig sits där Trafikverket på många håll upplevs vara den svåraste konkurrenten. Dessutom är det mycket svårt att förutse om och när 18-åringar ska ta körkort, säger han.

Enligt Christer Rosén Wickman är det svårt att urskilja några gemensamma drag hos de trafikskolor som gått omkull under senare år. Till exempel menar han att det är okänt om konkurserna på något sätt varit planerade eller inte. Det går heller inte att dra slutsatser utifrån geografi där flera av konkurserna skett i Stockholm (fem stycken) men övriga var spridda i de södra och mellersta delarna av landet.

– Det är svårt att se en röd tråd. Stockholm är hårt drabbat, samtidigt finns det flest skolor där och konkurrenssituation är väldigt tuff.

Läget är också fortsatt besvärligt för trafikskolorna trots att antalet potentiella kunder blir fler. Enligt SCB:s prognos kommer 18-årskullarna att öka fram till 2028 och sedan ligga kvar på en högre nivå än i dag under ytterligare några år.

– Samtidigt har andelen gjorda förstagångsprov minskat med 17 procent under de senaste två åren. Ungdomsarbetslösheten har ökat och en stor andel av dessa unga saknar körkort. Det borde sammantaget alltså finnas ett ökande behov av körkortsutbildning.

Detta tillsammans med en konjunktur som möjligen håller på att vända kan innebära ett bättre läge för trafikskolorna. Om en vändning är på väg kommer det sannolikt också vara lättare än tidigare att hitta trafiklärare, eftersom många har utbildat sig under senare år.

Som något av ett ödets ironi fungerade situationen med körkortstagande bra under stora delar av pandemin, menar Christer Rosén Wickman. Då fanns tid och pengar att ta körkort och inte så mycket annat att göra. Man värderade också sitt prov högre, eftersom väntetiden för omprov var lång. Många som skjutit upp sitt körkortstagande passade då på och Trafikverket lyckades också upprätthålla provverksamheten till 80 procent av normal volym.

– Det är ju konstigt att det ska krävas sådana omständigheter som en pandemi för att få ett fungerande system, men då fungerade det som det är tänkt.

En annan sak som påverkar trafikskolorna och deras ekonomi är automatfrågan. Ju snarare det går att ta ett körkort på automat med möjlighet att komplettera till manuellt körkort, desto bättre för trafikskolorna enligt Christer Rosén Wickman.

– Att sitta med dubbla bilparker är med all sannolikhet omöjligt för en majoritet av landets trafikskolor. Därför är det viktigt att regelverket möjliggör en så snabb omställning som möjligt, vilket STR tillsammans med nordiska kollegor arbetat för i många år.

Text: Johan Granath