Oansvariga utspel retar VTI-forskare

VTI-forskaren Sonja Forward anser att förarutbildningen måste få ett större fokus på beteende och fler obligatoriska inslag. Hon är starkt kritisk till dem som använder sin position för att förespråka en mindre reglerad utbildning.

Hon är också oroad över de kraftigt försämrade provresultaten de senaste tio åren.

Sonja Forward är forskningsledare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Mitt i trafiken når henne på en flygplats på väg från en konferens till en annan. Hon kommenterar först den svepande kritik som Företagarnas nytillträdde vd Benjamin Duosa framfört mot hela trafikutbildarkollektivet. På Aftonbladet Debatt har han bland annat anklagat branschen för att ha varit pådrivande i frågan om CSN-lån för körkort. Därigenom har branschen bidragit till att driva upp körkortskostnaderna, enligt Duosa. Han hävdar också att STR och trafikutbildarna är skyldiga till att Sverige har bland de absolut dyraste körkort i Europa. Detta på grund av de utbildningsobligatorier som införts de senaste 20 åren. Debattartikeln nämner varken något om trafiksäkerhet eller hänvisar till några källor.

– Han är väldigt okunnig, säger Sonja Forward. Sedan 1990-talet har vi en kursplan som bland annat talar om att bilkörning handlar om mycket mer än att hantera ett fordon. Dessutom säger han att det som sker på riskettan redan ingår i teoriprovet, vilket ju är helt galet.

Riskutbildningarna handlar om att skapa insikter och ska främst påverka normer som styr beteenden, inte om ren kunskapsöverföring, menar hon.

– Det är sorgligt okunnigt resonerat. Det spelar ju ingen roll om man har kunskap om de regler som gäller och kan ange rätt alternativ på prov, om man ändå väljer att agera felaktigt bakom ratten.

Hon tycker också att det är egendomligt att ge sig på en hel yrkeskår men menar att angreppet ska ses i ett sammanhang. Det finns fler aktörer som vill ha färre regleringar och sänkta åldersgränser inom yrkestrafiken.

– Det är krav som synts mycket i debatten den senaste tiden. Gemensamt är att de till exempel bagatelliserar ålderns betydelse för olycksrisk. Forskningen visar tydligt på ett sådant samband. Därför borde det krävas mer utbildning, inte mindre, liksom högre ålder, inte lägre.

Sonja Forward menar att avreglerings-resonemanget bygger på tankar som präglat trafiksäkerhetsfilosofin i Sverige ända sedan Nollvisionen infördes. Det handlar om ett så kallat ”Safe system”-tänkande. Det vill säga att bilens säkerhetssystem, liksom vägmiljön, ska skydda förare och passagerare vid olyckor och kompensera för de brister en mänsklig förare kan ha. Beteende har liten eller ingen betydelse i sammanhanget. Men så länge säkerhetssystem eller vägmiljö inte kompenserar för förare som medvetet tar risker, eller har andra felbeteenden, fungerar det inte.

– Det skulle kräva ett fullt ut automatiserat trafiksystem men dit är det långt.

Hon konstaterar att beteendefrågan spelar en mycket större roll i många andra länders trafikutbildning, till exempel i USA och i Kanada. Men även i Norge betonas beteendefrågorna, både i trafikutbildningen och på trafiklärarutbildningen.

Att det dyker upp krav på avreglering av trafikutbildningen är rent affärstänkande, enligt Sonja Forward.

– Man tänker i alla fall inte på trafiksäkerhet. Antalet trafikdödade verkar ha planat ut men är fortfarande högt i relation till målen, liksom antalet skadade, där många får men för livet. Det innebär tragedier men även stora kostnader för samhället.

Debatten ska förstås vara fri, anser hon, men det är frustrerande att personer som Benjamin Duosa använder sin position till att lufta ovetenskapliga förslag.

– Det riskerar att sätta käppar i hjulet för de åtgärder som enligt forskningen leder till ökad trafiksäkerhet. Till exempel fler obligatoriska inslag och en större betoning på beteendefrågor.

Enligt Sonja Forward skulle det vara rimligt med exempelvis tio obligatoriska timmar på trafikskola för den som tar körkort. Lika viktigt skulle det troligen vara med en tidig skolning i trafiknormer, riskbeteenden och konsekvenstänkande. Kanske redan i skolan, för att sedan kunna fyllas på i förarutbildningen.

– Körkortsutbildning kan inte jämföras med andra privata utbildningar, eftersom bilen i händerna på någon som är dåligt utbildad kan vara ett direkt livsfarligt vapen. Medan ingen ju har dött efter att ha blivit till exempel felmasserad.

Hon menar också att de straff som döms ut för trafikbrott borde användas mer konstruktivt, till annat än bara böter eller fängelse.

–  I Österrike och Tyskland finns ett utbildningsprogram för trafikbrottslingar som handlar om risk och beteende.

Sonja Forward kommenterar också den statistik som STR och Mitt i trafiken tagit fram. Det är statistik som bygger på data från tre miljoner kunskapsprov gjorda under de senaste tio åren. Den visar att godkännandegraden har sjunkit från runt 50 procent till 25 procent i gruppen 19–25-åringar.

 – Det är intressanta siffror men vi skulle behöva kunna urskilja tydligare undergrupper, utbildningsbakgrund och hur inlärningen har genomförts, liksom andra parametrar för att dra slutsatser. I nuläget kan jag bara säga att det inte ser bra ut, säger Sonja Forward.

Mitt i trafiken har sökt Trafikverket för en kommentar om utvecklingen. Myndigheten hänvisar dock till Transportstyrelsen och den pågående översynen av körkortssystemet som Mitt i trafiken redogjorde för i förra nyhetsbrevet. Transportstyrelsens utredare Josefin Hallenberg pekade då på att översynens mål bland annat är att aspiranterna ska komma bättre förberedda till prov. Systemet för att ta körkort ska också ”bli enklare, mer ändamålsenligt och mer kostnadseffektivt”. Några konkreta åtgärder ville hon dock inte berätta om. Inte före den 15 september 2024 då översynsarbetet ska vara klart.

Text: Johan Granath