Utmaningar i körkortsprocessen för personer med NPF-diagnos

I samband med den pågående översynen av trafikutbildningen görs flera vetenskapliga studier. Bland annat en finansierad av Stiftelsen Promobilia, som handlar om utmaningar under körkortsprocessen för personer med NPF-diagnos.

Tidigare forskning har visat att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, har annorlunda förutsättningar för att ta körkort. Till exempel visas att personer med autism behöver dubbelt så många körlektioner och körtester, medan elever med ADHD eller ADD tar fler kunskapsprov på sig för att bli godkända.

  – I den pågående allmänna översynen av trafikutbildningen tittar Transportstyrelsen och Trafikverket på möjliga förbättringar för NPF-gruppen, säger Birgitta Thorslund som är forskare och biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.

Tillsammans med VTI-forskaren Björn Lidestam visar hon i en enkätundersökning att personer med NPF-diagnoser oftare upplever en sämre utformning av både förar- och teoriprov. Detsamma gäller bemötande vid proven. NPF-gruppen har också flera utmaningar redan tidigt i körkortsprocessen, till exempel svårigheter med att söka körkortstillstånd och att hitta lämplig trafikskola.

Enligt Birgitta Thorslund kan besvären med att hitta trafikskolan bland annat handla om att det är svårt att uppfatta vilka utbildare som specialiserar sig på diagnoser. På mindre orter saknas dessutom ofta trafikskolor med fokus på NPF-området.

En annan utmaning ligger i att personerna med NPF-diagnos ofta har bekymmer med om, och i så fall när, de ska berätta om sina specifika behov kring undervisning. Till exempel finns risken att personen måste berätta samma sak flera gånger för olika lärare och inspektörer.

  – Om eleven inte upplever sig kunna berätta för till exempel trafikläraren om och få stöd för sina speciella behov, finns en risk att utbildningen tar längre tid och blir dyrare. Det innebär också större risk för att avbryta utbildningen.

Individer i NPF-diagnosgruppen kan ha större svårigheter att förstå trafikregler, och hastighetsanpassning, med uppmärksamhet och att planera sin körning. Svårigheterna varierar mellan ADHD och autismspektrumgrupperna. Exempelvis har den senare gruppen större utmaningar när det kommer till att ta emot feedback eller instruktioner, navigera på obekanta vägar samt vid växling mellan olika uppgifter. De med ADHD upplever i allmänhet större utmaningar kring frågor som engagemang, stress och impulsivitet.

Allmänt för hela NPF-gruppen är dock att de tycker det är viktigt att trafiklärare och förarprövare känner till deras svårigheter.

  – De vill att utbildarna ska känna till allt och förarprövarna nästan allt. Majoriteten som har problem med hastighetsanpassning och positionering vill dock inte att förarprövarna ska känna till just det.   

Hur ska då trafiklärare och förarprövare få information om de utmaningar som finns bland individerna i NPF-kollektivet?

I referensgruppen som stöttar projektet finns representanter för bland andra Transportstyrelsen, STR och Trafikverket. Där diskuteras enligt Birgitta Thorslund bland annat en sorts behovsformulär. Ett sådant formulär skulle eleven kunna fylla i samband med ansökan om körkortstillstånd och det kan sedan följa körkortstagaren under hela utbildningen.

Enligt Birgitta Thorslund finns mycket som talar för ett behovsformulär, eftersom det är viktigt att information om en körkortstagares speciella förutsättningar faktiskt når trafiklärare och förarprövare.

  – Det förbättrar utgångsläget för gruppen. Men det riskerar att bli ett tungt ansvar för den enskilde eleven att hela tiden ta upp frågan.

Arbetet fortsätter nu i ett nytt doktorandprojekt finansierat av Trafikverket.

  – Där kommer vi bland annat att undersöka trafiklärares och förarprövares erfarenheter och önskemål kring NPF. Vi kommer också att titta vidare på möjligheter att införa ett behovsformulär och på digitala hjälpmedel som kan användas under utbildningen.

Text: Johan Granath

Läs mer om bemötande av npf-elever här >>