Kan simulatortest vid uppkörningen öka trafiksäkerheten?

– Referensgruppen är något av det viktigaste vi har i det här projektet. Den är en garant för att saker och ting sker i rätt ordning och att det som sker också sker i lagom stora steg, säger Birgitta Thorslund, forskningsledare på VTI.
När vi talas vid ska deltagarna i referensgruppen inom en snar framtid träffas för att enas kring ett antal scenarier som skulle kunna användas i ett framtida simulatortest. De ska sedan själva provköra scenarierna när de väl har skapats. Tanken är att den provkörningen ska ske i februari i nästa år.
– På VTI är vi duktiga på simulatorer, men när det gäller innehållet litar vi i stor utsträckning till referensgruppen, fortsätter Birgitta Thorslund.
I projektet gjordes en förstudie under våren 2020. Fortsättningsstudien inleddes nu i höst, i oktober.

Trafikverket står som finansiär och hela projektet genomförs i nära samarbete med Trafikverket Förarprov.
Birgitta Thorslund konstaterar att både utbildare och förarprövare ser stora möjligheter med att använda simulatorer.
– I en simulator kan man ju träna på sådant som är svårt att träna på i trafiken. Det i sin tur ger en utökad möjlighet att lista olika saker som man vill att en förare ska ha koll på, och då kan man checka av dem i simulatorn före uppkörningen.

Det är här scenarierna kommer in i bilden.
Birgitta Thorslund vet ännu inte hur dessa kommer att utformas, men säg att en typ av scenario handlar om att köra förbi en skola med lekande barn där hastighetsbegränsningen är 30 kilometer i timmen. Ett annat scenario skulle kunna gå ut på att du ska köra om en klunga cyklister på en landsväg.
– Kör du då för fort utanför skolan, eller sveper för nära förbi cyklisterna i hög hastighet, bör du inte släppas vidare till uppkörning, säger Birgitta Thorslund. Du har redan i simulatorkörningen visat att du inte är mogen att vara en självständig förare i trafiken.

Med hjälp av simulatorer skulle med andra ord fler oförberedda körkortsaspiranter kunna hindras från att göra förarprovet innan de är redo för körkort, och det i sin tur skulle leda till att provköerna blev kortare. Det blir ett slags screening.
Det övergripande målet med forskningsprojektet är förstås att höja trafiksäkerheten.
– Min tanke är att om man till exempel har tio kritiska scenarier i ett sådant här test, då ska man också klara alla tio för att gå vidare. Åtta eller nio av tio duger inte.

I projektet kommer ett stort antal körkortselever (Birgitta Thorslund hoppas att de inte blir färre än 100) att först köra i simulator och sedan gå upp och göra körprovet. I projektet kommer körkortseleverna inte att få veta hur väl de har klarat av scenarierna i simulatorn. Trafiklärare och förarprövare kommer inte heller att ha tillgång till de resultaten. Resultaten från både simulatorkörning och uppkörning kommer avidentifierade till VTI där de kopplas samman med hjälp av deltagarnummer.
– Det är bara vi forskare här på VTI som kommer att ha information om avidentifierade deltagare som har klarat simulatortestet eller inte, och vi är framför allt intresserade av de fall där resultaten från simulatorkörning och uppkörning kommer att skilja sig åt, förklarar Birgitta Thorslund.

Mest intressanta är de fall där körkortseleverna misslyckas i screeningen men faktiskt klarar körprovet.
– Det skulle i så fall indikera att uppkörningen inte klarar av att fånga upp dem som kan tänkas vara trafikfarliga.
I forskningsprojektet ska man också försöka mäta körkortselevernas självinsikt och riskmedvetenhet.
– När de har gjort testet i simulatorn visar vi dem skärmdumpar från de olika scenarierna, från deras egna körningar. De kommer att få frågor som ”hur bedömer du risken i den här situationen” och ”hur bedömer du din egen prestation i den här situationen”. Svaren ska anges på en angiven skala.
Har den tillfrågade då varit två centimeter från att köra på någon och tycker att det var helt okej, för det hände ju ingenting, då visar det på stora brister i riskmedvetenheten. Förmodligen har man inte någon vidare självinsikt heller.

STR sitter som sagt med i referensgruppen tillsammans med representanter från bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och enskilda trafikskolor, en trafiklärarutbildning och en trafikövningsplats.
– Det är naturligt att STR följer med utvecklingen och försöker påverka den i en positiv riktning med den kunskap som finns bland professionella utbildare, säger Christer Wickman, STR:s förbundssekreterare.
Han konstaterar att det är ett välkänt faktum att alltför många körkortsaspiranter kommer för tidigt till körproven. Om screening skulle bli en del av provet, och sålla bort dem som inte är mogna att fullfölja provet i dess helhet, skulle det ge både säkerhets- och resursvinster.
– Det senare är viktigt mot bakgrund av den kraftiga ökningen av potentiella körkortstagare under de kommande åren. Dessutom är provet i dag ganska grovmaskigt och simulatortestet ger en möjlighet att testa risksituationer under färden där man behöver agera utifrån riskbeteende.
Därmed finns det möjlighet att nå högre i GDE-matrisen än vad som görs i ett traditionellt körprov, menar Christer Wickman.
Projektet pågår till juni 2022.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson