Hastighetskamerorna får oss att sänka hastigheten

Trafikverket har tillsammans med Polisen installerat kameror för att övervaka hastigheten på de statliga vägarna sedan 2006.
Sedan 2014 har antalet kameror dessutom ökat stadigt. 150-200 nya kameror har tillkommit varje år, främst på vägar med hastighetsbegränsningarna 80 och 90 kilometer i timmen. I slutet av 2019 fanns det cirka 2 000 ATK i Sverige

Nu har forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, inlett en större utvärdering av hastighetskamerorna. Den är inte klar, utan fortsätter under 2021. En inledande studie visar dock på en del resultat. Till exempel att vid kamerorna har medelhastigheten för alla fordon minskat med 7 kilometer i timmen där hastighetsbegränsningen är 50 kilometer i timmen.

Vid kamerorna på vägar med 70-begränsning har medelhastigheten minskat med 4,3 kilometer i timmen vid kameror på vägar med 90-begränsning har medelhastigheten minskat med 7,4 kilometer i timmen. Mellan kamerorna ser vi emellertid inte alls samma nedgång i hastighet. Här minskar medelhastigheten med 2 kilometer i timmen på 50-vägar och 2,9 kilometer i timmen på 70- och 90-vägar.
Ofta är ATK uppsatta i serier på olika vägsträckor. Vilken effekt har tätheten?
– Det hör till det vi ska ta redan på under 2021, säger Anna Vadeby.

Andra resultat visar att ju högre medelhastigheten är på vägen innan ATK installeras, desto större är minskningen av medelhastigheten i genomsnitt.
Hur är det med långsiktigheten? Där lägre medelhastighet har uppmätts, består över tid?
Svaret är ja. När medelhastigheten vid tre på varandra följande eftermätningar – med i genomsnitt fyra år mellan varje mätning – studeras visar resultaten att medelhastigheten i princip är oförändrad mellan mättillfällena.

Hur stor effekt har då en minskning av medelhastigheten med två, tre kilometer i timmen?
– Vi brukar räkna med att en sänkning av medelhastigheten med bara en kilometer i timmen räddar cirka 15 liv. Att få ner medelhastigheten har alltså en stor effekt både på antalet dödade och svårt skadade. Trafiksäkerhetsmässigt är det en åtgärd med stor potential, understryker Anna Vadeby.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson