Kommer distansutbildade sämre förberedda till yrket?

Det menar Unni Melchersson som är utbildningsledare på ”Helens för körkort” i Norrköping. Trafikskolan har flera års erfarenhet av att ta emot LIA-praktikanter.

  – Jag vill inte dra några långtgående slutsatser men vi ser tyvärr en tendens att flera som valt distans skulle behöva på-platsundervisning. Framför allt på grund av att det krävs mycket disciplin för att klara studier på distans, säger Unni Melchersson.

 Samtidigt menar hon att personliga egenskaper har stor betydelse för hur individer klarar sig. Men att det är betydligt svårare för genomsnittsstudenten att klara distansstudier. Dessutom missar de något viktigt.

  – Oavsett om man är disciplinerad och duktig så missar man snacket och de viktiga diskussioner som uppstår när man ses, till exempel på raster över en kopp kaffe.

Samtidigt är det lätt att förstå att många väljer distans, eftersom den ger stor frihet, menar hon. Men förutom att friheten kan vara svår att hantera anser Unni Melchersson också att den står i motsättning till vad STR och branschen kämpar för: Mer trafikutbildning och fler obligatorier.

  – Vi vill ju som bransch kunna motivera varför det är bra med obligatoriska inslag i utbildningen. Därför bör kanske inte trafiklärarutbildningen vara kravlös och till exempel sakna närvaroplikt.

Parallellt med utvecklingen mot mer distansutbildning finns det enligt Unni Melchersson en trend där trafikskolorna har ett mindre behov av arbetskraft. Det beror på att många under senare tid rationaliserat och ställt om sin utbildning, till exempel köra fler grupplektioner.

  – Det innebär, tillsammans med att distansstudenterna kanske inte alltid är redo för praktik, att trafikskolorna oftare avstår från att ha LIA-praktikanter.

För att förbättra helhetssituationen för trafiklärarutbildningen vill Unni Melchersson se ett gemensamt nationellt styrdokument för LIA 1 och 2. Det skulle underlätta för de berörda trafiklärarna, som idag jobbar ganska lite med kursplaner, att handleda LIA-studenterna rätt.

  – Allt landar ju i slutändan på trafiklärarna som är LIA-handledare, det blir deras ansvar och som det ser ut idag är uppdraget svårt. Ett nationellt styrdokument skulle förenkla och göra utbildningen mer likvärdig. Här kanske STR och RST - Rådet för Svensk Trafiklärarutbildning - kunde göra mera.

Mitt i trafiken har också pratat med Jonas Jansén som är utbildningsledare på Nybrons trafikskola i Uppsala, som tar emot LIA-praktikanter. Han menar att studenterna har på tok för lite körning i ryggen när de kommer till både LIA 1 och LIA 2. Det gäller samtliga men märks mer på dem som går distansutbildning.

  – För dem som går distans känns det som att vi får göra hela jobbet, att de nästan inte har kört alls.

Det finns även ett närvaroproblem tycker han, vilket kan bero på det ställs få närvarokrav. Men det allvarligaste problemet är enligt Jonas Jansén att LIA-praktikanterna kostar trafikskolorna för mycket.

  – I bemärkelsen att praktiken kräver mycket tid för förberedelse, medåkning och utbildning. Om vi inte har för avsikt att anställa trafiklärare så tar vi numera inte emot praktikanter. Det är för mycket jobb, vilket beror på att de helt enkelt kan för lite när de kommer till oss.

Enligt Jonas Jansén kan det vara så att trafiklärarutbildningen behöver förändras, och att det i så fall borde innebära krav på mer praktik.

  – När jag själv pluggade till trafiklärare fick vi snabbt börja coacha och utbilda blivande lastbilschaufför på transportgymnasiet. Det gjorde att vi tidigt var igång med det praktiska, vilket man hade nytta av längre fram.

Han fortsätter:

  – I dag finns en risk att det kommer ut lärare som visserligen är godkända men långt ifrån färdiga och självständiga. Att anställa dem blir kostsamt och kräver en hel del medåkning.

Text: Johan Granath

Utbildning på plats är ett bättre alternativ >>

Distansutbildning öppnar för fler sökande >>