Ingen snabbfix av problemen kring förarprovet

Att förarprovssystemet inte fungerar optimalt är ganska väntat, menar hon. Skälet är framför allt att eleverna själva kan bestämma när de är färdigutbildade och ska genomföra körprovet. Ett ytterligare problem är att många körkortsaspiranter, om de överhuvudtaget går till en trafikskola, kommer i ett sent skede inför provet. Så sent att det är svårt att hinna påverka deras körning nämnvärt i rätt riktning.

   - I en studie om omprov från 2015 konstaterade vi flera av dessa saker. Till exempel att det behövs fler obligatorier, att det inte borde vara möjligt att boka prov privat, och att det behövs bättre tillsyn. Tyvärr verkar det inte ha hänt så mycket sedan 2015, säger Sonja Forward.

  - De flesta söker sig dessutom till trafikskolan bara för att få lektioner som gör att de kan klara provet, inte för att bli säkrare och mer insiktsfulla förare.

Som trafikutbildningen ser ut idag, med få obligatoriska inslag, är det i många fall svårt att nå fram med de delar av utbildningen som handlar om individen, anser Sonja Forward. Det handlar om det som teoretiskt brukar benämnas ”de övre delarna av GDE-matrisen”, och som bland annat gäller attityder och personliga förutsättningar.

Sonja Forward instämmer i att körprovet kan klaras med ”tur”, eftersom det ju är ett stickprov, som bara testar en liten del av allt som skulle behöva testas.

Skulle det kunna vara bra med delprov i utbildningen, skulle det bidra till att fler färdigheter kunde prövas?

  - Någon form av kontrollpunkter skulle antagligen vara bättre och minska antalet omprov. Vi hade ju den digitala utbildningsplattformen under utveckling. Där skulle handledare och trafiklärare samarbeta och bocka av olika moment efterhand som de var gjorda. Tanken var att säkerställa att alla delar ingick i utbildningen. Tyvärr har den inte blivit verklighet.

Hon instämmer i att de enda som kan förändra förarutbildningen är politikerna, det vill säga lagstiftarna i Sveriges riksdag.

  - Men när frågan om kostnader för förarutbildningen kommer till riksdag och regering så får förändringar i förarutbildningssystemet inte kosta någonting för körkortstagarna. Jag tycker det är cyniskt - vad kostar inte det mänskliga lidande som döda och skadade i trafiken orsakar? Även lättare skador kan ge livslångt lidande.

Sonja Forward konstaterar också att diskussionen om körkortskostnader bör nyanseras. Det är inte alltid den egna ekonomin som avgör om man skaffar sig ett körkort eller inte. Det kan även handla om utbudet av kollektiva transporter, tidsbrist och att man prioriterar annat. Hon menar också att personer som är i stort behov av körkort, och har sämre ekonomi, skulle kunna få hjälp genom ett lån. Men möjligheten att få ett CSN-lån har regeringen tagit bort.

Överlag menar Sonja Forward att det inte finns någon snabbfix av problemen kring förarprovet. Men en bättre inställning om att bilkörning är en ansvarsfull uppgift som ställer höga krav på föraren skulle, tillsammans med bland annat ovan nämnda åtgärder, ge resultat.

  - Trafiklärarna behöver också få mer tid med eleverna för att kunna påverka dem. Riskettan och risktvåan räcker inte.

Sonja Forwards generella kommentar till utspelet från den tidigare inspektören är att det tyvärr finns vissa politiker och myndighetspersoner som saknar en seriös syn på vad som krävs för att bli en säker förare.

  - Det finns en idé hos många om att vem som helst - i stort sett utan utbildning - kan köra bil. Det enda som krävs är att kunna hantera fordonet. Samtidigt vet vi att det krävs så mycket mer för att bli en säker, reflekterande och självständig förare.

Läs mer: Konkurser i tuff konjunktur >>

Trafikverket drar in provorter >>

Text: Johan Granath